fredag 28 oktober 2016

Skräck och fasa och älgattack!

Natten till fredagen förra veckan så vaknade jag av att hundarna var otroligt upprörda. Jag trodde det var en presumtiv inbrottstjuv på tomten, så när de rusade iväg till dörren för att springa ut ilsket skällande tänkte jag inte stoppa dem... Men nästan direkt när hundarna farit ut på tomten, så insåg jag att någonting var väldigt fel. Skräckslagen sprang jag efter i bara trosor och kängor, och så rusar en gigantisk jäkla älg rakt förbi mig! Obs att stängslet vi har runt tomten är 1,5 m högt. När vi bara hade ett en-meters stängsel så kom det rådjur ibland för att äta äpplen, men sen vi satte upp det höga stängslet så har vi inte haft ett enda djur inne på tomten. Förrän nu.
Pietro blev rädd och sprang in igen, men Mary och Logan jagade glatt älgen. Jag blev så fruktansvärt rädd: jag var övertygad om att älgen när som helst skulle vända sig om och sparka ihjäl dem, så jag bara skrek "NEEEEEJ!" men de lyssnade inte. Efter typ två varv runt tomten så hoppade dock älgen över stängslet igen och sprang iväg.
Alexander kom också utspringandes, och han såg att Bisse låg och krampade på gräset. Han hade inte haft ett enda epileptiskt anfall sen han fick sin diagnos och medicin för den för ett år sen - men nu fick han det. Måste ju ha varit chocken. Jag är inte helt säker, men jag tror också att älgen sprang rakt över honom (förstås utan att trampa på honom, annars hade han ju varit död, men ändå).
Kramperna gick över ganska fort, men det tog längre tid innan han återfick medvetandet och blev kontaktbar igen. Och sen var han inte alls sig själv i två-tre dagar efteråt; otroligt trött, groggy och verkade ha problem med muskelkontrollen. Först trodde vi att han fått en hjärnskada efter anfallet: vi blev så rädda igen, och trodde att vi skulle förlora honom. För han mådde verkligen inte bra, och om det hade berott på en hjärnskada hade vi ju varit tvungna att avliva honom. När jag pratade med veterinär på telefon och noggrant beskrev alla hans symptom, inklusive det faktum att han verkade mer normal i samband med matdags, så trodde hon dock att det nog var psykologiskt snarare än neurologiskt... att han fick konstiga symptom pga att han var så traumatiserad.
Och ja, efter några dagar så blev han sitt vanliga jag igen. Förhoppningsvis kan han åter slippa anfall... Men fy sjutton vilken skräckupplevelse!

fredag 23 september 2016

Försenad födelsedagsbild för Mary

Jag kom på att jag ju aldrig la in någon födelsedagsbild för Mary när hon fyllde sex år den femte september! Men här kommer den i efterhand. Bilden är inte på någonting som Mary gör, men visar vad hon vill göra!

måndag 22 augusti 2016

Vandringsbilder




Var ute och vandrade på Sörmlandsleden igen denna helg. Etappen såg inte så jobbig ut på karta. Först var det bred lättgången stig (den som syns på nedre bilderna). Sen var det upp på ett berg och sen gå på ungefär samma höjd väldigt länge innan det åter dippade neråt - verkade ganska lugnt. Men berget var asjobbigt i verkligheten! Även om det inte var en massa stora branter upp och ner, så var det hela tiden kliva upp på och nerför stora stenar, och så en miljon jättestora rötter att lyfta på fötterna över. När vi kom fram till en källa och fyllde på våra vattenflaskor så föreslog Alexander att vi skulle vända och gå tillbaka istället för att fortsätta över nästa berg, och campa på en campingplats i Tyresta nationalpark som vi tidigare passerat. Sagt och gjort. Och det var tur det, för nästa dag blev det visst regnigt, så då var det ju skönt att bara vara några kilometer från bilen!

Boulder-bilder








Lite bilder från Boulder, inklusive vår imponerande bergsklättring!

Att köpa öl i Boulder




Var i Boulder på konferens nyligen...


Såhär var vädret: