Lantlollan Mary går på kurs på Östermalm

Alltså, jag hade ju värsta tränings- och tävlingsplanerna när jag skaffade Mary. Och sen rann det ut i sanden. Mest pga stress på jobbet. Jag tänkte att jag skulle ta tag i det när jobbet blev mindre stressigt, men detta inträffade liksom aldrig av sig självt. Mary fick ett riktigt flum-liv - jag har ju hela tiden motionerat och aktiverat henne (flum-spår och flum-uppletande), men ingen strukturerad träning som verkligen leder någon vart. Jag har upprepade gånger sagt till hennes uppfödare att vi ska minsann ut och tävla så småningom, och uppfödare Linda har väl bara "jaja, säkert", luttrad vid det här laget.
MEN nu går jag ju i terapi och har fått lära mig att göra scheman och strukturera min tid, så nu jävlar i min lilla låda kan jag ta tag i hundträningen ordentligt, trots att jag har så mycket att göra på jobbet och att detta knappast kommer att ändras!

Den riktiga sparken i baken kom när vår f d hundvakt Maria berättade att hon skulle hålla en grundlydnadskurs för vuxna hundar. Det var iofs rätt långt att åka då kursen skulle vara på Gärdet på Östermalm, men å andra sidan var det nästan gratis pga att kursen var en del i Marias instruktörs-utbildning. Det jag vill göra med Mary är ju BH-prov och så småningom IPO-FH, och BH-provet kräver ju först och främst riktigt bra vardagslydnad, att klara störningar riktigt bra (själva lydnadsmomenten är däremot inte komplicerade). Så jag tänkte att en grundläggande lydnadskurs i störiga innerstan kunde vara en bra början.

Efter två kurstillfällen kan jag notera att det är ganska stora skillnader på lantlollan Mary och de fina Östermalms-hundarna. Det märks dels när vi faktiskt gör en övning.

 Det märks också en del emellan övningarna.

Nästa gång ska vi öva på att gå fot med hundmöte. Det blir ju en riktig utmaning kan jag säga. Men nog sjutton behöver hon detta!