Bodyruset!

Här skriver Fredrik Strage om förra årets Bodyrus.
Här peppar han inför årets evengemang
Jag tävlade inte i år (förra året kom jag faktiskt tvåa i damklassen!) men hade ritat fina skyltar att märka ut banan med. Sammanlagt gick jag banan tre gånger. Första gången gick jag och Tobias och rekade. Eftersom vi båda två totalt saknar lokalsinne så vimsade vi bort oss flera gånger. Andra gången var vi beväpnade med gul-svart-randig bred tejp och skyltar, och så märkte vi ut banan så noga att ingen skulle ha minsta möjlighet att snurra bort sej. Förra året hade Stefan och Alexander, båda med utmärkt lokalsinne, märkt ut banan med diskret brun packtejp, och det slutade med att ett helt gäng synthare sprang fel. Med två virrpannor som förstår vart det är lätt hänt att man tappar bort sej och rejäla skyltar och knallig tejp gick det bättre, alla hittade som dom skulle. Tredje gången jag gick banan var när hela eventet var över, och vi skulle packa ihop alla skyltar och slänga all tejp igen.
Herrklassen vanns av Mikael Andersson på 8,24 minuter, vilket får sägas vara en imponerande tid på sträckan 2,42 km om man har stålhättor på tårna och en flarra vin i kroppen. Men tydligen är han orienterare, så det förklarar väl en del. Tvåa Fredrik Forsström på 9, 46, och trea Johannes Harg på 9, 55. I damklassen vann Emma Nylén på 10, 28 (hon var också 6:a totalt), tvåa Anna Johansson på 10,37 och trea Hanna Hultman på 11.11. Mike Cooper och Nic Toupee kom sist på 34,23 minuter... Det är banne mej en bedrift och värt att nämna att ta så lång tid på sej för att komma runt 2,42 km bana, det gick mycket fortare för mej och Tobias när vi klistrade skyltar! Yngsta deltagarna var Egil och Dessi Vilcans, som nog var runt lågstadie-åldern sådär... Men ordentliga kängor hade dom! Egil och Dessi stod dock över det öldrickande som övriga deltagarna ägnade sej åt under uppvärmningen.
Lite mer folk i år än förra året... Förhoppningsvis fortsätter evengemanget att växa!