Djurens fristad

Ett intressant ställe i Oxford är the Church of Saint John and Saint Mary, vars kyrkogård har gjorts till en djurens fristad. Den tillåts vara ganska vildvuxen, även fast volontärer ser till att ingen enskild växt tar över totalt, utan att det finns en mångfald av växter. Där finns också en massa fröautomater för fåglar, fågelholkar, fladdermusholkar och uppställda bon för paddor, ödlor och insekter.
Dock får inte råttorna vara med i gemenskapen. Runt kyrkogården finns råttgiftsbehållare...

Det där är f ö en grej som kommer upp ibland i djurrättsdiskussioner: Att det skulle vara totalt omöjligt att respektera alla djurs rätt till liv eftersom vi måste döda råttor för att de inte ska översvämma städerna och ha ihjäl alla människor med diverse sjukdomar. Jag vet inte det jag. Jag misstänker att om människor generellt var övertygade djurrättare så skulle det vara möjligt att hitta på någon icke dödlig lösning på problemet. Det kanske skulle vara väldigt dyrt och krångligt jämfört med att döda av dem (eller också inte; att döda råttor verkar ju vara knepigt nog efter vad man har läst, de lär sig snabbt undvika gift m m), men var folk tillräckligt övertygade djurrättare så skulle ju alla tycka att det var självklart att använda dessa dyra, krångliga men icke-dödliga metoder snarare än att döda dem.
Det är ju sällan det verkligen bara finns ett enda alternativ som är möjligt i rent fysisk bemärkelse; när man säger "vi måste göra såhär" så handlar det ju oftast egentligen om något annat, t ex "givet våra nuvarande etiska ståndpunkter och hur mycket pengar vi är beredda att satsa så är detta det enda rimliga".

Jaja, här kommer iaf lite bilder från Saint John's and Saint Mary's (man kan vara tvungen att klicka på bilderna för att se hela bilden):