Gubbarna host och halt

Idag var jag hos veterinären med 3/4 av hundflocken. Mary skulle helt enkelt ha kennelhoste-vaccin. Logan hade fått tillbaka sin frambenshälta, och Bisse har gått och småhostat i flera veckor nu.
Bakgrund: Logan fick först hälta på ena frambenet i våras. Rimadyl och vila ett par veckor och han blev bra. Sen när vi började motionera igen kom hältan tillbaks. Röntgen såg fin ut. Rimadyl och vila en månad och han blev bra. Började långsamt trappa upp motionen igen, och kunde motionera honom normalt ett par veckor - sen kom hältan tillbaks. Bisse då? Han började harkla sej ordentligt och även torrhosta lite då och då under dagen för drygt en månad sen. Till veterinären. De sövde honom och lyste och kollade runt i munnen och halsen för att se om t ex nån liten pinne satt fast där, men ingenting. De trodde då att det var en mild kennelhosta, trots att det inte lät riktigt som detta, och att det skulle gå över på ett par veckor. Men det gjorde det inte.

Nu var vi alltså tillbaks hos samma veterinär som kollat och röntgat Logans armbåge. Han kollade igen på röntgenbilderna och sa att man kan se nån liiiiten förändring på vänster fram om man kollar noga... Tydligen inget ovanligt på hundar i Logans ålder (han är nio). Vetten sa (som vi redan anat) att Logan helt enkelt får sluta med lite hårdare motion. Nöja sej med att gå promenader på ett par-tre kilometer och gärna mjukt underlag. (Innan första hältan kom så gick vi ofta en mil i hyfsad takt, vilket innebär rask trav för kortbenta Logan.) Och så Rimadyl igen, först en tablett två gånger om dagen, sedan en underhållsdos på en halv tablett morgon och kväll för att motverka uppkomsten av artros.
Bisse - ja där tyckte han att hostan mest lät som den typ av hosta som brukar åtfölja hjärtproblem. (Vetten fick iofs inte själv höra Bisse hosta, för det gjorde han inte medan vi var i undersökningsrummet, men jag beskrev hur det lät, och sköterskan som hört honom hosta lite precis när vi kom in intygade att jag gjorde en bra imitation.) Men efter mycket lyssnande på hjärtat kunde han konstatera att det lät utmärkt. Sen lyssnade han en massa på lungorna också, från alla möjliga håll. Han sa att lungorna lät helt bra. Dessutom brukar hunden nästan alltid bli allmänpåverkad om det är nån infektion eller inflammation längre ner i lungorna. Slutsatsen: Problemet sitter ganska högt upp i luftvägarna. Men en bakterie-infektion skulle gett förstorade lymfkörtlar, och dom var helt normala. Slutsats: Det är trots allt ett riktigt envist virus. Inget att göra åt mer än att vänta på att immunförsvaret till slut segrar. Men han tyckte att eftersom Bisse mår så bra ändå trots att han hostar lite, så behöver han inte totalvila, utan kan gå kortare promenader (men ingen hård motion så klart!).

Gamla hundgubbarna! Gubbarna host och halt.