Jag satt i en slänt vid busshållplatsen. När Luss klev av med sina hundar slängde sej Mary framåt med ett gigantiskt skällande, varpå jag ramlade omkull i den lösa jorden och kanade ner hur som helst. Såg tydligen ganska farligt ut, men mina enda skador blev två pyttesmå sår.
Sen kunde inte Mary gå normalt pga dom spännande staffarna. Jag fick typ släpa med henne och knuffa henne framför mej med knäna. Luss skämtade förstås glatt om hårda metoder på hårda hundar osv. Måste verkligen prioritera, nu när jag har tid och möjlighet, att åka mycket till BhK med Mary så hon nån gång vänjer sej lite vid att ha spännande främmande hundar omkring sej...
Hur som helst. När vi väl kom igång och tränade uppletande koncentrerade sej iaf Mary på det fullt ut och struntade i staffarna som också satt uppbundna. Hon var riktigt duktig! Bara ett bakslag, när jag hade gömt en apportpinne... först ville hon inte riktigt komma in med pinnen till mej, och sen ville hon inte släppa den. Måste vara noga med att ha en pinne att byta med när det är pinnar som gäller, hon får så lätt ha-begär på dom. Jo, när det var en hockey-puck i rutan blev det också lite fel först, eftersom Mary trodde det var en tass-target snarare än nånting att apportera. Annars gick det bra. Hon är så duktig!
Och lilla Razzla... Luss lill-staff. SÅ SÖT! <3
När vi gått hem till mej igen så tänkte vi att Mary och Razzla kunde leka, men Mary var bara jobbig och skällde non-stop på Razzla som blev irriterad. Hon har inte världens bästa sociala kompetens, Mary. Men söt och duktig är hon ändå!
Förhinder följer mina planer…
1 dag sedan
2 kommentarer:
vad duktig du är som tränar dem så flitigt. o de med..
Hundpsykot, det var det jag sa!
Skicka en kommentar