Lurig snö

Jag var på promenad i skogen med hundarna, och tänkte att nu kan man ju gå lite off path med dom eftersom snön har smält bort så mycket. Men det är lurigt det där. Marken är ju så ojämn så även om det bitvis är barmark och bitvis tunt, så är det bitvis djupt fortfarande också. Eftersom snön är ganska tung och kompakt kan Pietro springa ovanpå den, och Bissen sjunker ner litegrann bara. Men Logan den tung-klumpen, han bara sjunker och bottnar inte, får simma och veva sej fram!
Vi körde lite lydnadsmoment uppe på ett berg också. Nu tyckte Bissen att det var skitsvårt att platta ner både huvudet och svansen, kanske beroende på att utsikten drog så, eller att det kom så mycket lukter i vinden... Jag ville liksom börja gestikulera och peka neråt, men jag lyckades knyta nävarna i fickorna, haha. Och han klarade det själv, utan min "hjälp" i form av hysteriskt pekande... Duktig Bisse och duktig matte!