Det är ett hårt jobb att vara brevbärare ibland. Hundarna måste ju skälla på alla som får för sej att mixtra med VÅRA postlådor! (Enligt hund-logik är alla brevlådorna som sitter utanför vår tomt våra - dom är ju utanför VÅRAN tomt ju! - enligt människo-logik så sitter alla lådor för Drängens väg där.) Men man märker ändå att dom lugnat sej med vaktandet sen vi flyttade in hit. När dom för första gången i sitt liv fick en tomt att vakta blev dom ju heltokiga... nu springer dom först och skäller på brevbäraren, jag går ut, och då följer dom med mej in igen utan tjafs, fastän brevbäraren står kvar vid lådorna och håller på.
2 kommentarer:
det är ju bra att de följer med tillbaka men det kan inte vara kul att vara brevbärare när det kommer större hundar o skäller..
Hurraaaaaaaaa makten över brevlådorna är återtagen av matte *hehe*
Skönt för alla brevbärare när färre skäller ut dem, åtminstone inte så länge skällande!
Soliga hälsningar från vårlikt Flysta, porlar när snön rinner undan och tokvovsen nosar järnet ner i snön, nu går det ju att hitta nåt där! Synd bara på alla korvar vi hittar i tösnön, jag bligar hårt på alla med stora hundar som går förbi, det är big do-do som ligger överallt!
Ha en toppenhelg!
Skicka en kommentar