Pinne i bakfickan

Har spårat med Mary idag igen. Jag upptäckte förra gången vi spårade att det är en utmaning för henne att följa spåret när det blåser hårt. Det blir lätt att hon springer över stora ytor och "jagar" efter spåret om hon tappar bort det. Idag så la jag först som en liten apportstig vid vägkanten och sen direkt ett långt spår över ett blåsigt fält, men lät henne bara ha halva linlängden så hon inte kunde galoppera runt så mycket. Då gick det bra, och hon jobbade mer koncentrerat. Spåret var några hundra meter långt och i "trappstegs-form".
Apportstigen gick också bra, förutom att hon visar en tendens att springa ifrån mej snarare än mot mej med apporterna... Tror jag har varit lite för snabb med att plocka dom av henne några gånger, och då har hon fallit tillbaka i gamla gängor. När jag just fått hem henne så skulle hon ju bara springa iväg med grejer och leka själv med dom, vi fick jobba på att hon skulle komma till mej och leka med mej. Tror jag ska börja ha en pinne i bakfickan redan när man börjar spåret eller apportstigen, så att jag direkt kan byta med henne, och sen kasta pinnarna och byta fram och tillbaks. Så det absolut inte blir nån jobbig konkurrens-situation om pinnen.