lördag 6 november 2010

Väldigt mycket lugnare hundar...

...har vi ikväll. :-) Kanske man kan få sova lite inatt också.

Då var valpen biltränad då

Jag och Mary gick en mini-promenad samtidigt som Alexander tog ut dom vuxna hundarna för en långpromenad. När jag och Mary kom tillbaks upptäckte jag att jag glömt husnyckeln inomhus, jag hade bara bilnyckeln i fickan. Först virade jag in oss i ett gammalt täcke från bilen, och så satte vi oss för att vänta utomhus. Mary somnade så fint i min famn. Men sen började afghanhundarna från kenneln femtio meter bort att föra massa oväsen, och då kunde inte Mary sova längre.
Vad göra? Sätta sej i bilen och cruisa runt i långsam takt, som en annan raggare.
Först ylade Mary som besatt. Sen slog hon sej till ro, med ett och annat pip bara. Sen somnade hon. Jag körde runt med den sovande Mary och saknade min egen tupplur som jag hade tänkt ta när vi kom hem igen från vår mini-promenad (blev ju som sagt inte så mycket sova inatt). Så småningom stötte vi på gossarna och Alexander, som förståeligt nog undrade vad vi gjorde ute på vägarna.

Det blev ingen tupplur för min del, men då var väl valpen iaf biltränad.

Leka leka leka!

Mary är faktiskt rätt bra på att koppla av och vila mellan varven. Pietro däremot...
När Pietro var bebisvalp fick vi ibland hålla fast honom i knät så att han skulle somna, eftersom han aldrig fattade själv när han var trött... han bara busade och busade och busade hur länge som helst i sträck. Vi var beredda på att det kanske skulle bli likadant med Mary Marvel.
Istället är det återigen den nu snart fyra år gamla Pietro som måste tvångs-vilas av och till.

Mera foton på Mary Marvel...

...kommer när vi köpt nya batterier till kameran (upptäckte att dom var nästan slut, och vi har ju ingen affär runt knuten precis). :-)
Tills dess får ni nöja er med dom bilder Linda taget, som finns under "Galleri" och "M-kullen" på http://www.lovlundskennel.se/ .

Resten av familjen sover

Alexander sover. Mary Marvel sover vid Alexanders huvudkudde. Pietro sover under täcket, med bara tassarna som sticker ut. Logan ligger och bligar lite, sover inte riktigt, vid fotändan. Och Bisse som inte syns alls ligger väl under täcket nånstans han också.

Välkommen Mary Marvel, vår nya lilla valp!

(Som vanligt får ni klicka på bilden för att få den större.)
Igår åkte alltså jag och Alexander för att hämta lilla Mary Marvel, vår nya schäfer-bebis hos kennel Lövlund. Det är strax söder om Katrineholm, och rätt jobbig körning... bara landsväg, landsväg, landsväg, ingen motorväg alls! På tillbakavägen körde vi en jättelång omväg för att få åka motorväg istället. Det gick knappt nåt fortare alls, men var ju oerhört mycket mer avkopplande körning. Ska vi ses nåt mera jag och Linda så blir det nog motorvägen åtminstone när man ska hem igen.

Linda berättade att hon in i det sista varit osäker på om hon skulle ta Mary själv, men till slut blev det en av dom andra tikarna, Märta, som får stanna hos Linda som tilltänkt avelshund. Även Märta verkar förstås väldigt lovande mentalt, men det är kanske Mary ändå som verkligen har det lilla extra i skallen... det som talade emot Mary för Lindas del, var att Linda vill ha en tik som ändå kan ta tvåa på utställning. Och om inte Mary ändrar färg till vuxen ålder (och sånt händer, men det är ju inget man kan veta på förhand) så har hon ingen större två-potential. Svart utan tan-tecken, men med två vita fläckar på bröstet och en grå framtass.
Vi har iaf blivit varnade för att Mary är en riktig liten Houdini som lyckats klättra ut ur valphagen X antal gånger, den fick ständigt byggas på högre och högre, och hon har även lyckats rymma ur själva trädgården trots ordentliga staket. Vi beslutade att sätta upp fårnätet runt vår tomt (vi har bara ett lägre hundstaket än så länge) redan på söndag... Där rök våra lata idéer om att kunna skjuta upp det här projektet, för schäfer-valpar är ju så rultiga och tultiga länge. Tjena.

Hemresan gick rätt bra. Mary mådde nog lite illa bitvis, kom långa salivtrådar från henne, men när hon fick sitta i Alexanders knä slappnade hon av mera (han satt i baksätet på hemvägen, och Mary satt också där fastspänd med Logans bilsele).

Våra gossar blev helvilda när vi kom hem med en valp! Och Mary blev helvild när hon såg sitt nya hem. Ni ser några av grejerna hon pysslade med, emellan tupp-lurar då hon bara stupade, på teckningarna ovan. Jag hade typ förväntat mej att hon skulle vilja tugga på alla skor och leka flismaskin med veden (hemma hos Linda var det ständigt bärande och bitande på alla dojor, samt äta upp alla spårpinnar o dyl som man råkar hitta). Men hon var totalt fascinerad över alla smaksatta tuggben som ligger och dräller här! Pietro är ju väldigt förtjust i tuggben med smak, så förutom vanliga råhudsben har vi med pizzasmak, kolasmak, baconsmak, bubbelgumssmak... Mary verkade helst av allt vilja äta alla tuggben på en gång, för så fort hon började tugga på ett så kom hon på nån annan smak som verkade godare och... tja, som bilden ovan ungefär. Men både skor och ved har fått vara helt ifred.

Spegeln fick vi gömma i en garderob till slut. :-P

Dom första timmarna i det nya hemmet lyckades hon bajsa en gång och kissa tre gånger i köket, och kissa ytterligare en gång bredvid CD-ställen i vardagsrummet (emellan maniskt tuggbens-tuggande, spegel-attacker, vild lek med pipleksaker, och några tupplurar). Nu på natten har det också varit trassligt och hon har behövt kissa sammanlagt fyra gånger (gissar att hon kommer att sova mycket bättre på nätterna framöver, men första natten var det väl lite speciellt i nya hemmet). Vis av tidigare valp-erfarenheter hade jag gått till sängs iklädd träningsoverall. Bara att resa på sej och springa ut när man hörde att valpen började trassla. (Alexander hade jobbat natt från torsdag till fredag, och alltså varit vaken sen torsdag morgon... så det var ju liksom inte snack om vems jobb det var att springa ut med bebis-valpen.) Det var iaf väldigt duktigt av henne att påkalla uppmärksamhet, fast hon inte satt i bur eller hage, och fast sovrumsdörren var öppen! Hon hade ju lika gärna bara kunnat gå ut och sätta sej i vardagsrummet eller köket istället... Men hon verkar föredra att göra sina behov ute, tror bara det var ren och skär upphetsning som fick henne att först kissa och bajsa så mycket inomhus.

Nu på morgonen har hon både kissat och bajsat i trädgården,  samt spanat in tomten lite mera. Och, efter bara några sekunders tvekan, gått upp för en trätrappa med lätt vingliga bräder och stora glipor mellan trappstegen. Tuffing! :-D

Tur att det är så underbart med valpar. Annars skulle man ju aldrig stå ut. :-P

onsdag 3 november 2010

Nedräkningen fortsätter

Två dagar kvar till schäfer-bebisens ankomst!