Alltså det är ju helt sjukt. Eftersom jag numera bor långt ute i skogen så är det himla sällan jag har besvär med andra hundägare, MEN IDAG så stötte jag på typ knäppaste hussen EVER.
Jag hade gått längs en grusväg där det sällan kommer nån, bara nån gång ibland som militärfordon och truckar kör förbi där. Lite in från vägkanten hade jag bundit fast hundarna, och sen la jag spår åt dom (mina hundar är inte så himla bra på näsarbete, så spåren blir inte jättelånga... ett par hundra meter typ). När jag gått Bissens spår och var på väg tillbaka, så ser jag hur en vanlig personbil stannar bredvid Logan och Pietro. Föraren öppnar dörren och släpper ut en lös hund, rakt på mina fastbundna hundar.
"Ojoj" tänkte jag "hoppas det är en tik eller kastrat". Jag gick fram mot dom ganska raskt, men ville inte reagera hej vilt för att inte uppröra hundarna mera. När jag var ganska nära så ser jag att Logan spänner sej och knuffar undan hunden medan Pietro gömmer sej lite bakom hans rygg, och jag ser också två rejäla kulor mellan bakbenen på den andra jycken. Jag knatade fram och gick emellan helt lugnt och föste undan den andra hunden (rätt nöjd över mitt eget agerande där).
Mannen: "Det där gick ju jättebra!"
Jag (i snäll förklarande ton, tänkte att han har väl köpt sej sin första hund för typ ett par månader sen och har noll koll): "Men du kan inte släppa fram din hund till främmande hundar sådär, framför allt inte när dom sitter fastbundna. NU gick det bra, men det är stor risk att det blir slagsmål då. Det hade det kunnat bli här också om dom hade fått fortsätta att "hälsa" mycket längre..."
Mannen: "Men släpp lös dom då, så dom får leka!".
Jag (samtidigt som jag lugnar ner mina hundar, som ville skälla på hans jycke, eftersom den stod kvar två meter bort och glodde på dom): "Nä, mina två äldsta har en tendens att jaga, dom får inte springa runt och leka hur som helst i skogen" (Var ju knappast det enda skälet, men ORKA.)
Mannen (sätter sin hund i bilen igen): "Jaha gubben, då fick du inte hälsa på dom, nä det fick du inte."
Mannen går fram till mina hundar för att hälsa på dom. Logan blänger surt och skäller sen lite på honom. Dom andra hälsar.
Mannen (pekar på Logan): "Hoho, är han lite kaxig den där?"
Jag: "Han är inte så tillgänglig, gillar inte främmande människor."
Jag (storsint): "Alltså, om du vill plocka svamp här, eller leka med din hund här, eller göra nånting annat just där jag har mina hundar, så kan jag flytta på mej, det är inga problem.
Mannen: "Nä det ska jag inte."
Men sen stod han bara kvar och kvar och pratade med mej, fast jag ville spåra Pietros spår. Jag svarade korthugget och plockade med mina grejer för att hinta att jag hade annat att göra, men den hinten var helt bortkastad. Till slut tog jag Pietro och gick iväg. Men när jag gått en liten bit med Pietro, så hörde jag Logan skälla några sura skall igen. Jag vände tillbaks, och såg att mannen bara stod där som en idiot och stirrade på Logan och Bisse, och dom lackade ur på det.
Jag: "Men alltså, ska du vara här? I så fall flyttar jag på mej! Dom gillar inte att en främmande människa bara står där och glor och glor på dom!".
Jag packar ihop mina grejer och går iväg med samtliga hundar.
DÅ FÖLJER MANNEN EFTER MEJ I BILEN.
Jag går vidare in i skogen.
DÅ STANNAR HAN BILEN, KLIVER UR OCH SPRINGER EFTER MEJ.
Jag (j-igt trött på gubben): "Men vad är det nu då? Jag har flyttat på mej, kan du inte nöja dej med det? Måste du följa efter mej hela dagen ända tills jag börjar gilla dej och vill bli din kompis eller?"
Mannen: "Tycker du att det är JAG som är problemet?"
Jag: "Det är inte du som person, det är det faktum att du släpper ut en främmande hanhund på mina hundar där dom sitter bundna, sen står i en halv evighet och glor på dom, och sen följer efter mej istället för att lämna mej ifred, fast jag har annat att göra. Jag hade blivit exakt lika irriterad på vem som helst som gjorde allt detta."
Mannen: "Men då är det alltså JAG som är problemet?"
Jag (suckar tungt): "JAAA det är DU som är problemet."
Mannen: "Du har problem med dina hundar! Förstår du inte det! Du kan inte bara flytta på dej och gå undan, du måste TA TAG i dom problemen! Jag har minsann aldrig haft nåt problem med nån av mina hundar, det är DU som har det!".
Jag (över axeln, medan jag går ännu längre bort): "Så du tycker att man har hundproblem om dom inte uppskattar främmande hanhundar som springer fram och ska "hälsa" när dom sitter kopplade, och om dom inte gillar när främmande människor står och stirrar ut dom när dom sitter bundna vid ett träd? Ja om DET är att ha hundproblem, då HAR jag hundproblem, och jag tänker INTE försöka göra nånting åt det."
End of story. Eller nä, inte riktigt. För när mannen då till slut stuckit så träffade jag två andra hundägare och började prata lite med dom. Tydligen är det där karln som äger skogen vi gick i, så (citat dom andra hundägarna) "han tycker väl han har rätt att bestämma precis vad som gäller för hundägare här".
Fr o m nu så lär jag ju inte binda hundarna igen så att dom öht är synliga för nån väg där det är möjligt att ta sej fram med bil... jag har ingen lust att riskera att bli förföljd av den där galna gubben igen, som tydligen verkar känna nån helig plikt att "socialträna" andras hundar.
.jpg)
