Och inatt sov lilla Mary gott hela natten...

...blev inte väckt förrän åtta i morse av en då ganska kissnödig valp. :-)


Däremot höll Bisse på och strulade när vi skulle lägga oss. Han var helt hispig och ville bara ut i trädgården igen. Det verkar som om nåt djur gått i våran kompost (som står utanför hundstaketet), och det är ju inget konstigt det, förra vintern var det ju t ex rådjur där och åt varje dag. Men Bisse jagade upp sej nåt enormt och ville spåra djuren. Först fick jag gå och hämta honom efter sista kissen, sen ville han bara ut igen, stod vid dörren och pep och hetsade. Jag var så trött igårkväll efter den skitjobbiga natten med ständigt kissande Mary att jag bara tappade humöret, tog honom i nackskinnet och tryckte ner honom i sängen och bara SOV! Men sen la han sej faktiskt och sov. Och jag också.

Klicker-träning på badrummet

Denna i Jeppsson-hemmet nu klassiska hund-sysselsättning när vädret är piss...
Bisse gör främst bakdels-kontroll-övningar. Vi tränar på att sätta ena foten på en skurhandske. Först hade jag badrumsvågen, men Bisse tyckte det var otäckt när han oförberedd råkade stöta mot den med foten... så jag bytte ut den mot skurhandske. Sist vi tränade detta så kändes det som om poletten började trilla ner. Nu var det kanske ett litet steg bakåt, kände mest att han kollade på mej och hängde med mej i mina rörelser, och att jag mest belönade helt slumpmässiga tramp på handsken. Å andra sidan var det ju duktigt av honom att inte bli mer distraherad än så, när Mary höll på och kastade sej på badrumsdörren och tjöt i frustration...
När det var Logans tur hade Mary skärpt sej igen. Han har tidigare fått klick på typ allting, bara han tagit initiativ och gjort nånting. Nu har jag märkt att man kan vara lite mer kräsen, och t ex bara klicka klapp med tassen på nåt föremål men inte nosdutt, utan att han tröttnar (universums mest svårklickade hund, men det går framåt iaf).
Pietro har ju inte velat gå ut idag och var full med överskotts-energi, så han fick köra hoppa-upp-och tass-markera på massa olika grejer högt upp, lite gymnastiska klickerövningar sådär.
Till sist då Mary. Vi övade först att sitta still (i motsats då till att slänga sej på mej och försöka ta torrfoder-plupparna), och sen på att buga huvudet ner mot golvet från sittande (tänker mej att detta så småningom blir ett ligg med hakan i backen). Knäpptyst, lugn och fokuserad valp hade jag!

2011 - ett hundäventyr.

 2011 - a dog oddyssey. part 3. In the midpart of the ship there's artificial gravity through rotation (centrifugal force).
Mary: Guys, why are you standing in the ceiling?
Logan: It's you who are standing in the ceiling!

 Logan: By the way, who's flying the ship while we're playing around with artificial gravity?
Bissy: Harry does, the super-computer I've built!

Bissy: Those red lights you can find all over the ship are Harry's eyes.
Logan: I just hope he doesn't go insane. That would be really troublesome, since he's running the entire ship.
Bissy: Yes, totally! Fortunately he's fool-proof.

Ute är det fuktigt och kallt....

...men Logan och Mary leker ändå i snön.

Inomhus har Bisse bestämt att Mary får använda hans älskade våffelbädd, om han för tillfället ligger nån annanstans. Fast den är ju något för liten för henne.

Sova i två-timmars-pass

Mary har sovit fint ett par nätter nu. Men natten som var, då Alexander jobbade så jag var själv med hundarna, så skulle hon ut och kissa varannan timme ungefär. Sova två timmar, ut och kissa, sova två timmar, ut och kissa... håhåjaja. Tur att jag har semester iaf. Och att vi bor i hus nu, så man bara behöver öppna ytterdörren.

Jag kommer nog att fortsätta sova iklädd träningsoverall och strumpor ett bra tag till...

Amfibier vs skitungar

Bisse får vänta med att gå sitt spår tills i morgon. Han ville inte gå ut när amfibierna nyligen slutat att spränga, utan föredrog att ligga och dra sej framför brasan ytterligare några timmar. Sen vågade han lita på att dom verkligen slutat, och strosade runt i trädgården och rastade av sej. Då var det beckmörkt och knappast läge att spåra.

Trist med amfibierna och deras övningar när man nu har en ljudnojig hund. Fast man slipper ju skitungar med smällare när man bor härute, så man får väga för- och nackdelar mot varandra. Och fördelarna med amfibierna är många: Amfibierna skjuter och spränger på planerade övningstider som postas på internet, medan skitungar håller på när och hur som helst. Amfibierna kommer knappast att jaga efter oss med sina vapen, medan skitungar gärna siktar på folk och fä med sin satans pyroteknik.

Amfibierna är ju dock ett exempel på hur det finns fler saker i landet som smäller och spränger och dundrar än skitungar med pyroteknik. Och varför det alltså inte finns nåt motsättning mellan att å ena sidan tycka att man ska förbjuda privatpersoner att använda pyroteknik, å andra sidan att det är väldigt viktigt att avla för att få fram orädda hundar.

2011 - ett hundäventyr.

 2011 - a dog oddyssey.part 2.
Eventually the dogs calm down. Tired.
Sofia: There, I've arranged for a mover to rid us of the monolith.

 But the monolith still has influence!
Pietro: Do you know what I feel like?
Mary: What?
Pietro: Going to Jupiter!
Bissy: But shouldn't we have a new spaceship for that?

Soon the dogs have put together a ship that looks like an gigantic chewing bone.