Började dagen med ett spår

Mary fick gå ett fältspår som var c:a 1100 m med sex pinnar. Hon tog alla pinnarna jättefint, men jag märkte att hon var lite trött i huvudet på slutet!

Trettio-års-fest hos syster Elin!

Känner mej som Patsy i AbFab när hennes syster Jackie säger att hon är 73, och Patsy utbrister "how old does that make me?". Om yngsta systern fyller 30, hur j-a gammal ska inte jag vara då? Men mycket gott fika blev det.

Nu har jag disputerat!

Vänligen referera i fortsättningen till mej som "doktor Jeppsson".

Logan löser Eurokrisen. Del 11.

Philosopher: Parmenides teaches that nothing can arise out of nothing. That which is, is therefore eternal. Time, which seems to be changing between what is and what is not, is therefore an illusion. There is no change.

Logan: But if all change is impossible... the deterioration of Greece's economy must be an illusion!

Logan: See for yourself!
Newspaper headline: The Euro as stable as ever
Sofia: The Euro crisis disappeared in a puff of logic! I'll never doubt you again, Logan!
The end.

På Sigtuna-stiftelsen och föreläst

Igår eftermiddag fick jag ett mejl från Hans Liljenström på Sigtuna-stiftelsen. Professor Erik Carlson från Uppsala skulle vara en av föreläsarna på en endags-konferens om fri vilja och moraliskt ansvar, men han hade blivit plötsligt sjuk. Och rekommenderade mej som ersättare. Hans undrade om jag möjligtvis kunde ställa upp trots att det var med så kort varsel. Jag sa "ja". Det var faktiskt inte så svårt att slänga ihop en föreläsning på nolltid... Eftersom jag disputerar på onsdag har jag ju hela området väldigt färskt i huvudet så att säga. Jag pratade en halvtimme, först jättesnabb genomgång av hur den filosofiska debatten ser ut och olika positioner, sen min egen position.
Det var väldigt uppskattat! Fick många komplimanger för att det var intressant, bra framfört osv, och för att jag var så himla duktig som kunde ställa upp med så kort varsel.

Det kanske är lättare att hålla en föreläsning med jättekort varsel? Folk har låga förväntningar och blir positivt överraskade... ;-)

Första gången Mary går icke förarspår

Ylva la spår åt mej idag. Skogsspår på ett par hundra meter. Mary missade en av tre pinnar, vet inte varför, men hon verkade iaf inte tycka det var konstigt att gå nån annans spår.

Jag skulle önska dock att hon spårade lite noggrannare och mer mitt i spårkärnan (underlättar ju också för att hitta pinnarna). Får nog lägga mer hårda spår åt henne. Det svåra är ju bara att hitta lagom svårighetsgrad där. Helst skulle man ju lägga dom hårda spåren på t ex nåt gammalt fabriksområde eller öde parkering där ingen annan går, men jag har inte direkt några såna områden här i krokarna. Bara asfalt där en massa andra människor också går, och då blir det lätt för svårt. Funderar på att lägga hårt spår barfota åt henne... så det blir starkare lukt i mitt spår än i andras. Kallt om fötterna blir det ju, men vad gör man inte för hundträningen.

Tre jobb-intervjuer inbokade!

En idag, en på måndag och en på tisdag. :-)

Tjuv-tibben

Sitter och äter chiliröra. Inser att den behöver saltas. Går och hämtar saltkaret. Kommer tillbaks till bordet för att se en viss tibbe som står på min stol och glufsar från tallriken för allt vad tygen håller.

Lersäsongen har börjat!

Efter en mils promenad på leriga grusvägar fick både Mary och Logan tvättas grundligt...

Nu verkar höglöpet vara här

Logan försökte para sej med Mary (vilket vi dock satte stopp för). Så nu blir det koppel några dagar.

Enligt Hundsport ska man ha hunden i koppel under hela löpet, men jag förstår inte riktigt logiken bakom det. Under höglöpet vill ju tiken själv para sej, alltså kan det ju vara smart att ha henne kopplad så hon inte piper iväg nånstans. Men så länge tiken inte vill, varför ska hon behöva vara ständigt kopplad? Luktar gott för hanhundar gör hon ju även om hon är i koppel.

Logan löser Eurokrisen. Del 10.

Logan: Check this out Mum! A Greek philosopher from an alternative present!
Sofia: Oh, how exciting!

Sofia: What important philosophical schools do you have where you come from?
Philosopher: Well, we have Aristotelianism, Platonism, Anaxagorianism, Demokritanism...

Sofia: So you haven't developed anything new for a couple of thousand years?
Philosopher: No. I myself am a Parmenidian.

Drömmen om byxdressen

Inatt drömde jag att jag var ute och shoppade kläder till min disputationsfest. Det slutade med att jag köpte den ovan ritade byxdressen. Det var en sorts overall som man drog på sej, det är alltså inte byxor och topp åtskilda utan one piece. Toppen har, som ni kanske ser, serietidnings-mönster.
I verkligheten hade jag inte sprungit och köpt det plagget.

Platsliggning och Budföring på SoSu BhK

Idag var jag och Mary på Solna Sundbyberg BhK och tränade lydnad tillsammans med Stockholms Läns Träningsgrupp. Det gick bra! På platsliggningen garderade jag mej mot bakslag genom att stå två meter från Mary med en fot på koppeländen, så att hon inte skulle få en chans att skutta upp och nosa på vorstehn Torsten (som jag misstänker att Mary är lite kär i). Jag klickade och gav godis när hon låg tyst utan pip och flämt och tittade på mej. Idag blev det helt enkelt inlärning istället för avlärning.
Samma med budföringen. Jag och Ylva stod på gott avstånd från övriga hundar, inga distraktioner, och så fick Mary springa emellan oss (utan krav på korrekt utgångsposition) och belönades med godis. Det gick jättebra. Efter budföringen kampade jag och Mary med brandslang, och Ylva berömde mej för att släppandena är så mycket bättre nu än för bara en vecka sen. Ylva tyckte också att jag snabbt skulle kasta iväg brandslangen när Mary var duktig och släppte snabbt. Jag brukar ta Ylvas råd eftersom hon är väldigt duktig, men just detta råd passar jag. Mitt intryck är att om man snabbt rycker till sej grejen man kampat med så triggar det Marys känsla av att vi konkurrerar om prylen. Så jag gjorde bara så att jag lugnt lyfte grejen från marken, och sen kastade den för Mary att hämta.

Vi får se när jag och Mary tävlingsdebuterar egentligen. Jag ska inte anmäla till nånting förrän allting sitter! Sen får det ta den tid det tar.

Igår gjorde vi ett besök i civilisationen

Gick på Alternight på KGB bar och såg på Concrete Lung.

Åkte i diket igår

Sensmoralen i dagens historia är att inte gå och dagdrömma och vara ouppmärksam när man har fyra hundar i koppel. Men det gjorde jag. Rätt som det är hoppade en katt över vägen, precis framför hundarna, och ner i diket. Alla hundar tog ett skutt efter innan jag hann reagera. Resultatet ser ni på teckningen ovan.

Senare kom det rådjur och sprang över vägen just när det var som isigast, men då var jag mer alert och lyckades hålla Mary under kontroll. Bisse blev helt vild, men han är lyckligtvis för liten för att dra omkull mej, ens på isigt underlag...

Disträ Mary i spåret - och spårpremiär med gossarna

Idag fick Mary gå ett c:a en kilometer långt fältspår med fyra pinnar. Tyvärr var hon lite disträ. Pinne två och tre tog hon bra, men pinne ett och fyra var hon på väg att bara gå över. Jag fick hålla in henne i linan, och då när hon märkte att "ojdå, det låg visst en pinne här" så tog hon den duktigt och lekte sen glatt pinnlekar med mej innan vi spårade vidare. Det var alltså inte vårt gamla problem - att hon inte vill ta pinnarna, för hon vill bara spåra på - som kommit tillbaka. Snarare var det Mary som var lite disträ, inte helt fokuserad på uppgiften. Jag vet inte varför. Kanske har med löpet att göra? Hon är på dag nio i löpet nu, så hon börjar väl närma sej höglöp. Hon kanske tänker mer på killar än spår.

Gossarna fick premiärspåra för i år, på fältet på andra sidan Söderbyvägen. Pietro fick ett spår med pinnar, Logan ett med handskar och leksak (som han skallmarkerar, ända sättet att få upp hans entusiasm för spår) och Bisse fick ett med godis i. Jag undrade om Bisse skulle kunna koncentrera sej på spåret, för så fort vi kom ut på fältet började han nosa halvt maniskt efter sorkar. Men godis hjälper upp koncentrationen helt magiskt. ;-) Pietro och Logan var också jätteduktiga. Inga koncentrationsproblem här inte!

Senaste serien för tibbetidningen

...som även publicerats i den danska tidningen. Klicka för att förstora!

Kräv din plats i Spice Girls

När jag var i tjugoårs-åldern var Spice Girls populära. Tanken var att dom fem tjejerna skulle representera fem olika tjejtyper, så alla tjejer skulle kunna identifiera sej med nån av dom. Scary Spice (tuff), Sporty Spice (fräsch och sportig), Sexy/Ginger Spice (lite vulgo sådär), Posh Spice (glammig överklass) och Baby Spice (oskuldsfull).
Min kompis Annette Kleve kom på att ifall ens tjej-typ inte fanns representerad i Spice Girls redan borde man kunna kräva att vara med, så hon startade klubben "kräv din plats i Spice Girls". Själv kallade hon sej Fat Spice. Jag var såklart Psycho Spice.

Logan löser Eurokrisen. Del 9.

Back in the satellite.
Logan: There! I've reset the universe.
Bissy: But what are we gonna do with the philosopher we accidentily picked up?

Pietro: We bring him along and show him to Mum! Sit here.

The little machine quickly travels through the huge satellite to the docking port.
Mary: But what has this got to do with the Euro crisis?

Tränat släppanden

Ända sen Mary var liten har hon velat "äga" grejer. Som bebisvalp tog hon alltid grejer och sprang ifrån mej för att få ha dom för sej själv. Jag jobbade hårt på att hon istället skulle komma till mej och leka med dom, och det gav resultat. På senare tid har dock släppandena blivit sämre. Hon kommer fortfarande till mej, men sen ser man att hon slits mellan lusten att leka med mej och lusten att ha grejen för sej själv. Hon kan sitta och tugga på en grej framför mej och verka klart frustrerad, eller så släpper hon en grej framför mej för att jag ska ta den och kasta den åt henne men rycker tillbaks den i sista stund, och tuggar igen.

Jag tror felet jag har gjort har varit att jag ryckt till mej saker även när Mary varit på väg att ta dom. På träningen sist med Stockholms träningsgrupp blev jag dessutom tjatig på henne och började nästan bråka med henne vid ett tillfälle. Det krävs så lite med en sån här hund för att hunden ska börja känna att man konkurrerar om prylen.
Idag övade jag i alla fall ordentligt på släppanden, och jag ska öva detta regelbundet i fortsättningen. Jag kastade en grej åt Mary och lät henne hämta den, kampade lite, och sen stod jag helt passiv med händerna hängande längs sidorna. Istället för att tjata på henne att släppa väntade jag ut henne, ända tills hon självmant släppte den framför mina fötter. Då sa jag "tack" (mitt släpp-kommando) och gav en godis. Ofta lät jag henne sen plocka upp grejen igen, och så väntade jag igen på att hon skulle släppa den självmant. Dom gånger jag istället tog grejen för att kasta den, så böjde jag mej ner i slow motion för att ta prylen. Om Mary då gjorde en ansats att rycka den ifrån mej så försökte jag inte vara snabbare än henne (alltså inte konkurrera), utan drog mej tvärtom undan från grejen. Först när hon snällt lät mej ta grejen blev det återigen lek.
I fortsättningen ska jag regelbundet jobba på det här sättet med släppandena.

Jag tror att det man framför allt måste tänka på med en hund som har stort ägandebehov av naturen är att aldrig hamna i konflikt och börja bråka om prylar. Man kanske kan vinna en grej tillfälligt genom att bråka om den och inte ge sej, men risken är så himla stor att segern över hunden bara är just tillfällig, och att hunden nästa gång den fått tag i nånting kommer att kämpa ännu lite hårdare för att behålla prylen. Jag har sett ett ekipage (schäfer) som var ett riktigt skräck-exempel på detta. Ägaren var säker på att han inte fick låta hunden "vinna", hunden skulle lära sej att ville han ha nånting från den så tog han det... Men för varje gång dom fajtades om grejer så kämpade hunden på lite mera uthålligt. Det blev verkligen gång på gång utdragna slagsmål om prylar som hunden hade. Nu var detta en i grunden ganska mesig hund (även fast hon enligt ägaren var tuff som satan...) så hon visade aldrig nån aggression mot husse under dessa kamper, kämpade bara som en dåre för att hålla fast i grejen. Men Mary har ju inte bara ägandebehov, hon har också ett aggressionspaket gömt under den milda och snälla ytan (vilket syntes på hennes MH ). Så jag vill verkligen, verkligen inte hamna i ett läge där vi bråkar om en pryl.

Söker jobb igen

Skickar in ansökningar nu när jag fått ett fint rekommendationsbrev av Täby kommun.

Blomkål - en delikatess?

Logan och Bisse tigger som tokar när jag skär blomkål. Dom vill ha stora bitar av rå blomkål att äta. Pietro bara tittar på blomkålen. Mary tar sin bit i munnen och suger på den ett tag, innan hon spottar ut den. Men dom båda äldsta gossarna äter med stor entusiasm. Udda smak?

Potatismos och sojakött

Ingredienser:
Potatis
Havre- eller sojagrädde
Margarin
Olja
Torkat sojakött
Grönsaksbuljong
Morötter
Ärtor
Gul lök
Peppar
Torkade enbär
Timjan
Koncentrerad svartvinbärs-dricka
Soja
Svartvinbärs-gelé

Skala och koka potatis. Lägg sojaköttet på förvällning. Skala och hacka löken, skala och skiva morötterna.

När sojaköttet blivit mjukt, så fräser man lök och morotsskivor i en stor stekpanna. Sen vräker man på sojaköttet ihop med lite av buljongvattnet (en del kan hällas av). Man häller på en skvätt vinbärsdricka samt en eller två deciliter grädde. Krydda med peppar, enbär, soja och timjan och låt puttra ett tag. När det är klart (morötterna lite mjuka) har man på ärtorna.

När potatisen är färdig häller man av vattnet, öser på grädde och en stor klick margarin och mosar.

Sen är det bara att äta med gelé till.

Drömmen om vänsterhuset

Inatt drömde jag att jag och Alexander tagit med oss alla hundarna på semester till ett stort hus som låg jättevackert precis invid en sjö där man kunde bada (det var sommar i drömmen). Huset ägdes av vänsterpartiet, och fick användas av alla partimedlemmar gratis som semesterställe. Min syster Anna var också partimedlem i drömmen, och hade inrett två av rummen med möbler som blev över när hon flyttade ihop med sin sambo Robert. Anna och Robert var där med alla sina nio katter.
Nånstans i drömmen kom jag på att scenariot var väldigt orealistiskt. Ett jättestort hus precis vid en sjö inom inte alltför långt avstånd från Stockholm, det måste ju gå på minst fem miljoner! Hur troligt är det att Vänsterpartiet skulle lägga såna summor på ett semesterhus åt alla medlemmar? Jag försökte påtala det för övriga gäster, men ingen trodde på mej när jag sa att det bara var en dröm. Så kom jag på ännu ett orealistiskt faktum. Jag påpekade för Anna att det var helt osannolikt att hennes nio katter och våra fyra hundar skulle komma perfekt överens. Konfronterad med detta bevis gick Anna med på att det nog bara var en dröm trots allt.

40-års-fest

Igår efter hundträningen var det 40-års-fest för Katarina, min svärfars fru. Eftersom vi skulle ut på krogen tog vi för ovanlighetens skull inte med oss lilla Pietro. Lill-svåger Alfred hade förberetts i god tid på detta besvikande faktum.

Att köpa present är alltid svårt, och den lotten hade fallit på mej, eftersom jag ändå var ute och åkte på dagen. Jag gick runt i Akademikbokhandeln och hoppades på inspiration när jag fick syn på en stor coffee-table-bok med bilder från BBC:s natur-serie "Life". Det var verkligen otroligt vackra bilder, jag nästan fastnade med näsan i boken i affären. Okej tänkte jag, den köper jag.
Visade sej att hela familjen var ett stort fan av Life-serien! Så den presenten var ett riktigt lyckokast.

Bara Bäs på BhK

Idag var Mary på BhK för tredje dagen i rad, medan Bisse fick stanna hemma den här gången. Jag hade efterlyst lite träningskompisar på Facebook och fick svar ifrån min gamla kompis Ylva och ett gäng som kallar sej Stockholms läns träningsgrupp. Vi bestämde att vi skulle ses på Väsby BhK idag.

Det var verkligen en utmaning för Mary att träna med så mycket hundar omkring sej! Mestadels gick det bra, men när jag och Ylva försökte köra budföring med godis som belöning tappade Mary intresset och rusade iväg till en liten blandistjej som övade platsliggning. Blandisen blev jättearg på Mary, som bara ville leka... Tur att det inte blev nån lek, det hade ju blivit världens belöning för henne. Sen körde vi med leksak, och då hade hon större intresse för oss. Släppande av leksaken var hon dock stadigt seg med. Får försöka öva mycket släppande. Nästa gång ska jag se till att vi har en leksak vardera också.

Sen störde jag samma stackars blandis igen när jag skulle gå till en annan del av plan. Jag kom på ett ställe där det var halt och började kolla på mina egna fötter istället för vart jag gick, och så gick jag nästan rakt på blandisen som låg plats igen. Stackarn!

Vi övade också platsliggning i grupp. Det gick ganska bra. Jag stod nära hela tiden för att kunna ta Mary om hon ville gå upp - det var ju första gången vi körde platsliggning i grupp. Typiskt nog så reste hon sej vid ett tillfälle just när jag råkade vända ryggen till, men jag fick ändå snabbt tag i henne. Annars låg hon snällt och fick godis och klapp.

En kul grej var att en rottis i gänget hette Mary. Det är ju inte så vanligt hundnamn. Faktiskt första gången jag stöter på en till Mary.

Logan löser Eurokrisen. Del 8.

Bissy: Ops! The dimensional barriers are breaking down!
Logan: I think it was a mistake to recreate the multiverse.

Logan: We gotta get back to the satellite and shut down all alternative realities!
Bissy: I drive as fast as I can!

Bissy: Ops!
Logan: How are you driving?

Drömmen om föryngringen

Inatt drömde jag att jag förvandlats till femtonåring igen. Enligt nån sorts drömlogik innebar det att jag var tvungen att göra om hela min utbildning, från gymnasiet och framåt. Jag suckade lite men tänkte att det är väl bara att sätta igång igen... jag kör väl precis samma utbildning igen så blir det enkelt att klara av. Men det visade sej att naturgrenen på naturvetenskapliga programmet inte fanns längre. Alliansen hade bestämt att all gymnasie-utbildning måste ha koppling till ett specifikt jobb, så därför hade dom tagit bort naturgrenen på naturvetenskapliga och sam- och hum-grenarna på samhällsvetenskapliga. Då blev jag sur.

Träskmonstret

Var på Bhk idag igen med Bus och Bäs. Det är lerigt där. Väldigt lerigt. Nu är jag täckt med lera, bilen är täckt med lera på hela insidan, och hundarna är fulla med lera. Jaja. Skönt med vår iaf.

F ö klarar inte Mary att köra framförgående när det är mycket hundar runtomkring märker jag... men allt annat flyter bra. Inklusive att träna olika agilityhinder. Vi tränade gungbräda, slalom och däck idag, förutom appell-lydnaden.

Bus och Bäs på BhK

Det var rena isgatan på agilityplan! Borde absolut ha tagit broddar. Mary fick ändå öva lite slalomingångar och gungbrädan. Sen blev det apportering, framförgående, fotgående och hinderhopp. Bisse fick öva hinderhopp, framförgående, apportering och lite allmänna tricks. Roligt hade dom iaf trots isgatan.

Idag började Mary löpa igen

En del tikägare säger ju att dom inte behöver ha tikskydd eftersom tiken tvättar sej så noga. Det gäller inte för Mary. Har man inte tikskydd på ser det snart ut som ett slakthus hemma, det skvätter blod både högt och lågt om henne.
En konstig grej jag hört om tikskydd är dock att "det luktar ju så äckligt". Tycker man det så sköter man väl inte hygienen ordentligt? Jag byter binda lika ofta på Mary som jag byter binda/tampong på mej själv när jag har mens, och så byter jag hela tikskyddet varje dag (har tre stycken att varva med, och så får man tvätta dom däremellan). Det luktar ingenting om henne!

Stress-Mary

Idag har Mary nåt sorts stress-ryck. Hon bara springer omkring och piper och hetsar. Såna dagar säger ens instinkt att man ska ta ut hunden på t ex långpromenad med uppletande. Men det är ju egentligen en sån dag som hunden bara ska gå hemma på tomten och göra ingenting.