söndag 13 april 2014

Nu har Mary Marvel gjort mentaltestet!

Inte väl godkänd, men iaf godkänd med god marginal. 420 poäng fick hon. Mentaltestet skiljer sig från mentalbeskrivningen i att det är lite andra moment, förstås, men det skiljer sig också i poängsättningen. Mentalbeskrivningen har rent deskriptiva poäng, där 1 alltid står för antingen "ingen reaktion" eller "vägrar att vara med", medan 5 alltid står för "stor reaktion", och så övriga siffror däremellan. Vilken siffra som är bra eller dålig beror förstås till stor del på vad momentet handlar om. Mentaltestet däremot har normativa poäng, där 1 alltid står för "minst önskvärda reaktionen" och 5 för "mest önskvärda reaktionen". (Sedan kan förstås en enskild person ha uppfattningar som skiljer sig från de som designade testet, och t ex anse att på det och det momentet är det egentligen bättre om hunden reagerar enligt 3... Men det är iaf såhär det är tänkt med mentaltest-poängen.)

Mary fick full pott på allt som hade med kampande och gripande att göra, samarbete med mig, avreaktion, minnesbilder, skott och imponer/hotbeteenden. Hon fick fyror på  uthållighet och social självsäkerhet. Sedan är det en radda treor på förföljande-gripande (fördröjt gripande, nosade först), social nyfikenhet (husse har svårt att tro detta, då Mary alltid hälsar väldigt översvallande på gäster som kommer hem till oss... men hon är ointresserad av människor hon möter på stan eller på klubben), handlingsförmåga, anpassningsförmåga, koncentration, rädsla, aggressivitet och allmän nyfikenhet. En enda tvåa har hon - samarbete med testledaren. Fem på samarbete med mig, två på samarbete med testledaren - det är skillnad på folk och folk! Kampa med testledaren, ja tack, men visa någon sorts samarbetsvilja där, nix! Fick f ö gå fram själv och säga till henne att släppa bitstocken, då hon vägrade att släppa den för testledaren...

Mary ska också ha mycket cred för att hon vågade försvara matte mot slädgubben, trots att han var så fruktansvärt läskig. Gång på gång backade hon bakom mig, och gång på gång så spände hon upp sig och marscherade fram igen med rest ragg och skällde på honom. Hon tyckte uppenbarligen att han var skit-otäck, men hon gav aldrig upp sina försök att köra bort honom... Så himla modig. Alltså fatta hur man själv skulle ha reagerat i motsvarande situation? Knappast som våra duktiga hundar!

Kanske gör en längre post i morgon om hur de olika momenten ser ut m m. :-)

Inga kommentarer: