Galna spårhundar

Igår var vi ute och spårade. Vi var på ett stort fält, och det blåste som sjutton. Vet inte om det hade med blåsten att göra, men hundarna blev helt galna! Bissen galloperade runt sitt spår, han höll sej fint i spåret hela vägen men värsta galoppen, som om han var rädd att vittringen skulle försvinna när som helst... Pietro fick ett spår som löpte snett över fältet, så min vittring hade väl blåst runt som sjutton. Han var alltså tvungen att gå långsamt och väldigt koncentrerat, men typ var tionde meter så tog han en liten paus för att göra dårryck och rusa i full kareta fram och tillbaks över fältet under typ femton sekunder, sen tillbaks där han var sist och fortsatte spåra. Så gjorde han ända till spårets slut (Pietro frispårar alltså - han har ett halsband som arbetstecken, men ingen lina). Logan till sist hade suttit och tjutit för full hals under tiden som Bisse och Pietro tränade, tyckte att det var hans tur redan. När det väl blev hans tur att göra lite uppletande var han också tvungen att göra rusningar hit och dit över fältet först, som en kringblåsande dammtuss i stormen.

Dom är roliga, hundarna.