Dödskalledressen och "artus"

Vi har köpt en ny dress till Pietro. Hans gamla jogging-dress håller på att bli helt utsliten... och så tänkte vi att ska han ändå ha en liten dress kan vi lika gärna köpa nåt kul. Så det blev denna dödskalledress.

Pietro har iofs kläder för att han vill det. Även när det, som idag, är tretton plusgrader, så ser man på hans kroppshållning att han föredrar att ha en liten joggingdress framför att gå helt naken. Det är bara på riktigt varma sommardagar som han kan gå näck utan att krulla ihop korset och stryka med svansen mot låren. Många människor har ju dock väldigt starka åsikter om hundkläder. Åsikterna kan t ex vara att
- Det är helt fel att öht klä på en hund nånting, dom ska istället springa runt så mycket att dom undviker köldkramp genom att röra på sej. Går det inte får dom sitta inne.
- Det är okej att klä på en tunnhårig hund ett täcke, men kläder av "människo-typ" (tröjor etc) är no-no.
- Det kan vara okej även med tröjor på frusna hundar, men dom måste ha funktionell design, får inte ha rysch och sånt.
- Kläder öht kan vara okej så länge hunden är frusen och behöver kläs på av den anledningen, men att sätta på hunden t ex en t-shirt bara för att det är gulligt är no-no.
Själv gör jag rätt med Pietro enligt dom två sistnämnda åsikterna (eller nja, dödskallen kanske räknas som "rysch och sånt") men fel enligt dom tidigare, och samtliga åsikter är sånt som jag har fått höra.


Det är lite märkligt det här att folk kan ha så starka åsikter om hundkläder. Jag kan själv tycka att det är nåt lite töntigt över att sätta på en hund t ex en tuff t-shirt som inte fyller nån funktion... men vad har jag med det att göra? Hunden lider ju inte av det och bryr sej knappast, så det är väl helt upp till ägaren om h*n vill sätta på hunden sånt eller inte, precis som det är upp till ägaren om man t ex ska köpa ett neutralt halsband eller ett rosa halsband fullt med bling till jycken. Okej, det finns kanske hundar som mår dåligt av att ha direkt obekväma kläder på sej, men det måste ju vara väldigt väldigt ovanligt. Dom allra flesta hundkläder är ändå mjuka och bekväma och hindrar inte hundens rörelser, även såna som ser "töntiga" ut. Om man ska diskutera djurskydd så finns det väl c:a femhundrasjuttioelva områden som man borde prioritera högre än obekväma hundkläder, områden som är värre och berör betydligt fler hundar.

Jag har alltså länge förundrat mej över att folk kan engagera sej nåt så enormt i det här med hundkläder. Men så slog det mej att det kanske har att göra med "artus", ett begrepp som Lisa Gålmark introducerade (såvitt jag vet är det iaf hon som introducerat det) i en artikel. Alltså, precis som man pratar om "kön" och "genus", där kön får stå för biologiska fakta om kroppen och genus för kulturella uppfattningar om hur kvinnor respektive män ska vara, så skulle man kunna använda ordet "art" om en grupp individer som har en viss typ av DNA (eller nåt annat biologiskt kännetecken) och "artus" om helt kulturella idéer om hur dessa individer ska vara.
Det finns förstås en hel del ARTskillnader på hund och människa. En genomsnittlig människa är t ex enormt mycket intelligentare än en hund, samtidigt som en genomsnittlig hund har ett luktsinne som är tiotusentals gånger bättre än vårt. Massa såna skillnader finns det. Men dessutom finns det diverse ARTUSskillnader... t ex
- Hundar sover i korg, människor sover i sängar.
- Hundar är nakna alternativt har täcke, människor har kläder.
- Hundar äter färdigköpt hundmat, människor äter människomat som man ofta lagar själv från råvaror.
- Hundar heter saker som Ronja, Leia, Bamse, Rex, medan människor heter saker som Bengt, Karl, Lena och Maria.
Man kan förstås komma på många fler. Det här är ju skillnader som är kulturellt konstruerade, och varierar med tid och plats. Nu för tiden är det iofs rätt vanligt att hunden sover i sängen, men många anser att det är fel, och att hundens plats är i korgen, för så var det minsann "förr i tiden" och det är så det borde vara. Men går man längre tillbaks i tiden än bara några decennier så har det på många platser i världen varit vanligt med s k sängvärmar-hundar. Vad det gäller kläder så är det väl iofs en ny idé såvitt jag vet att göra tröjor, byxor, skor m m för hundar. Å andra sidan finns det ju folkslag där människorna inte heller har kläder på sej. Ett sånt folk som för första gången får syn på påklädda människor tycker säkert att det är jättekonstigt och löjligt, eftersom dom inte är vana vid det. Färdigköpt hundmat är ett ganska nytt fenomen. På femtiotalet och bakåt så käkade hundar antingen familjens matrester, eller också särskild hundmat som man lagade på t ex kött och bröd som bas (dvs, man utgick ändå från "människo-mat" när man gjorde en gryta till hunden). Och det här med vilka namn som passar på människor respektive djur går ju självklart fram och tillbaka.

Det är väl helt enkelt så att precis som vissa människor börjar rysa i kroppen och tycka att det blir fruktansvärt konstigt och fel om dom t ex ser en kille i kjol och mascara, eller en tjej som bygger stora muskler och är tokig i sport, så tycker en del att det blir himla konstigt och fel om en hund äter nåt som liknar människo-mat och har på sej nåt som liknar människo-kläder. Det är ingen idé att förvänta sej rationella argument här - det är en ryggmärgs-reaktion bara.
Men man kunde ju ändå önska att folk lärde sej se skillnad på vad som är vettiga argument om djurskydd, hundars medfödda behov, berikning, aktivering etc å ena sidan, och ryggmärgs-reaktioner om vad som är "fel" och "konstigt" å andra sidan.

(Pietro skulle f ö ha varit en utmärkt "värmedyna" om han hade levt på en tid och plats där detta var en viktig uppgift för dvärghundar. Kolla bara! ;-))