fredag 28 maj 2010

Vad jag tycker om Sex and the city

Alla älskar Sex and the city. Recensenterna sågar nya filmen, men många gillade förra, och ALLA gillar TV-serien. Utom jag.
TV-serien levde liksom inte upp till hajpen. Jag är ju så gammal att jag minns när den först kom. Hajpen gick ut på att wow, en extremt frigjord serie som inte hade några spärrar när det gällde att snacka sex. Sen kollade jag och min då bästa tjejkompis och visst, dom pratade en del om sex. Precis som vi gjorde. Och? I ett avsnitt så kysste SJP Alannis Morisette. SJP:s rollfigur Carrie var ihop med en yngre kille som gjort det med andra killar! OJOJOJ! SJP tyckte att detta var så chockerande att hon nästan sket på sej. Sen hamnade hon på en fest där dessa tjugo-plussare höll på och bus-hånglade med varandra ungefär som man själv gjorde när man var sexton och på fest. Det enda som var chockerande med det var väl att dom fortfarande var så barnsliga när dom var över tjugo, men det framställdes som... ja jag vet inte... som om det var värsta sex-orgien. Och så fick SJP en mini-mini-puss på munnen av Alannis Morisette, och sen blev hon så chockad att hon sprang hem.
Om SJP & C:o gestaltade "sexuell frigjordhet" i den serien så måste det vara enligt nån ny definition som jag inte hört talas om.
Enligt hajpen så ska dom också vara så otroligt starka och självständiga kvinnor, fastän SJP och Charlotte pratar med nån sorts bebisröster och låtsas vara mycket yngre än vad dom är. Enligt hajpen så ska serien hylla singellivet, fast egentligen verkade alla (utom möjligtvis Samantha) smått fixerade vid att hitta mannen med stort M och gänga sej.
Och på vilket sätt är det bra och häftigt att köpa skor för mer pengar än man har? F ö är alla SJP:s små "vardags-filosofiska" funderingar otroligt dumma... fastän man förstår att det är meningen att man ska tycka att hon är skitskarp.
Kort sagt, jag har sett några avsnitt här och där av den så extremt hajpade serien, och jag tycker den är bajs. Det vore väl iofs inget problem, smaken är som baken och each to his own och allt det där, om det inte vore för att jag så starkt förväntas älska denna serie pga det enkla faktum att jag har dubbla X-kromosomer.
Var är logiken i detta?

3 kommentarer:

Tweety sa...

Det kan du tro ;-) Kul att se dig igen, kram

Johanna sa...

AMEN! Håller med till 100% och önskar att jag hade skrivit det själv.

Mia sa...

*haha* nu fick du ur dig en del ändå .... skrivit av dig både serien o de i den.

Får sälla mig till den lilla skara som inte är förtjust, såg i början och kunde liksom inte få in den i mitt medvetande, inte ens som en serie man bara slötittar på o liksom vet hur den är även om man missat 100 avsnitt av typ Glamour funkade den som för mig. Vissa såna serier känns sköna att slöhänga vid men som sagt den här serien gick liksom inte in hos mig.

Kommer ihåg starten då alla kollade och diskuterade vid luncher, om jag tittat kom jag med missarna typ går in i ett rum med röda handskar och kommer ut med annan färg eller inga fast de sedan är på utanför ytterdörren - älskar att kolla sånt men fick nära-döden-blickar från de betagnas skara så jag fikade med andra till slut ;-)

Hoppas er helg blir utan analsäcksslem och bara roligheter *hihi*