Pannkaks-risk

Jag har just varit på sökträning. Super-Grisen Chilli ska öva på dolda figgar. Självklart blir det min uppgift att vika ihop mej såpass att jag får plats ovanpå sanden i en sandbox, och så ner med locket (det var liksom ingen annan som fick plats där). Just när Chilli kom rusande så kom jag på: Tänk om hon får för sej att hoppa upp på lådans lock? Då kommer det att bukta ner. Och jag skulle bli platt.
Men lyckligtvis markerade hon jätteduktigt idag.
Vi har också upptäckt en grej om Logan. Jag fattade först inte varför han snabbt hittade figgar, för att sen drabbas av nån akut förvirring när han kom fram till dom, sprang runt dom några varv och gick sen därifrån utan markering. Men Åsa kom på det: Han har fått för sej att han måste se figgen i ögonen för att markera. Nu får vi öva särskilt på markering utan synliga ögon... Men faktum är att han snabbt verkade fatta galoppen, när jag och Åsa bara stod rätt upp och ner och lät honom markera oss, men utan att kunna se våra ögon (Åsa vände sej bort och jag drog upp halsduken över ansiktet). Så han kommer nog snabbt att lära sej.
Men det är himla bra ibland att ha mer erfarna tränings-kompisar... om det inte vore för Åsa, så hade jag nog haft väldigt svårt själv att lista ut vad det var som Logan hade problem med.

Lite bilder kommer nog i morgon.