söndag 26 juni 2011

Transportträning utan figge

Jag har fått två tips från mer erfaret skyddsfolk för att lära hunden transporter: 1. Träna utan figge, med bara en ärm som ligger på marken och som hunden ska gå mot utan att dra, först. Lättare än att träna med figge. 2. Lär hunden att ta belöningar från föraren också, att det inte alltid måste sluta med överfall. Då blir det mindre "sug" framåt och lättare för hunden att hålla position.
Det förstnämnda rådet har jag nu tränat en del med. Jag håller på och jobbar på att Mary ska kunna ta leksaker fast det finns en skyddsärm med, så ska jag köra råd 2 också sen.
Hur det ser ut kan ni se ovan. Hunden bara vibrerar av förväntan, men det går! Nu har vi övat så mycket såhär, så jag ska testa att öva igen med Alexander och se om vi kanske kan få det att funka med en figge också... och då menar jag att hon ska kunna gå mer än två steg med slakt koppel, för det är rekordet hittills (som det tog lååååång tid och myyyyycket träning att komma fram till).
I handen har jag, som ni ser, min töntiga plastdosa, som enligt vissa är helt värdelös när man pratar skyddsträning. Annat skyddsfolk har varit mer uppmuntrande när jag sagt att jag ska försöka träna skyddet helt enligt klickerprinciper och med den töntiga plastdosan som markör för när hunden gör rätt. Och som kompisen Sanna Markebrand (tävlar elitskydd) sa, det skadar ju iaf inte att försöka. Skulle det visa sej att man nån gång behöver lägga in nån liten positiv bestraffning så är det ju bara att göra det sen.
Idag kom den dagen då jag fick lägga in en liten positiv bestraffning... Mary ville inte byta skyddsärmen mot leksak när hon dragit den av mej, bara stod och bet i den som en tok. Då sa jag "sitt" med ganska hård och sträng röst, och sen "stanna" med samma sura röst medan jag tog på mej ärmen. Fördelen med att so far ha kört helt enligt klickerprinciper är ju att hunden då är ganska känslig för när man blir lite allvarlig på rösten. Inte så att hon blir sänkt på nåt sätt, självklart inte, men så att hon iaf lyssnar och gör som man säger. Om man däremot använt arga rösten i tid och otid, ryckt i kopplet, tagit tag i hunden osv redan från start, inte f-n bryr den sej sen om ifall man är lite sträng på rösten. Det går ju så himla snabbt att "härda" hundar - iaf om man har en lite tuffare hund.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Duktig Mary! Det verkar vara klurigt det där skyddet, men roligt :) Jag hävdar ju såklart att allt kan tränas enligt klickerträningsprinciper, men jag är ju inte opartisk ;)

Håller med om det där med "härdning", hundar som sällan får höra hårda ord tar med vid sig när de vid något tillfälle får höra sådana, medan hundar som hör dem dagligen är döva på den frekvensen så att säga.

Sanna sa...

Kul att det går bra och att du är så flitig med din träning;-) Det är verkligen sant att det går snabbt att habituera hundar vid en massa bestraffningar och sen är man verkligen inne i en ond cikel:-(