onsdag 20 januari 2010

Nemi suger (en recension av en märkligt populär serie)


Varje morgon när vi läser serierna i DN så retar vi oss på att Nemi suger så hårt. Nemi och Doris är dom sämsta serierna i DN, helt utan konkurrens. Doris ska vara en "serie för barn" - om jag hade varit barn hade jag känt mej förolämpad av dom extremt krattiga teckningarna som verkar ha gjorts med vänsterhanden på en kafferast, och den totala bristen på humor. Men Nemi stör vi oss på ännu mera, eftersom den ändå utger sej för att vara en serie för oss. Vi är ju relativt unga (vi är åtminstone i ålder med Lise Myhre som tecknar serien skulle jag tro), och "alternativa", gamla synthare/goter. Så det borde ju liksom vara en serie för oss. Men icke.

Skämten i Nemi är av samma typ och kvalitet som dom absolut sämsta skämten man kan hitta i en gammal Kalle&Hobbe-serie, eller kanske som nån gammal Knasen, Hagbard Handfaste el dyl. Man skulle kunna tro att serie-utvecklingen har stått still dom senaste decennierna när man läser Nemi.
Dessutom kan alla skämten delas in i tre olika kategorier:
1. Nemi är som en femåring i hjärnan, medan folk runtomkring henne är vuxna. Detta visar att Nemi är bättre än alla andra, för hon har kontakt med barnet inom sej, och vägrar att passa in i en mall för hur man ska vara.
2. Nemi är cynisk och genomskådande, medan folk runtomkring henne är naiva. Detta visar att Nemi är bättre än alla andra, för hon är smartare.
3. Cyan har problem i sitt förhållande, vilket beror på att Cyan är från Venus och hennes pojkvän från Mars.
1 och 2 är kanske ffa så otroligt irriterande för att dom inte går ihop. 3 är irriterande för att hej, John Gray var irriterande på nittiotalet, att nån har kört fast i hans tankegångar och inte kommit längre än så år 2010 är ännu mer irriterande, att nån som låtsas vara lite "alternativ" och subkulturell har gjort det är hyper-irriterande!

Ett sista skäl att hata Nemi är att Lise Myhre uppenbarligen är extremt lat. När jag svänger ihop mina blogg-serier på en halvtimma så blir det väl inte speciellt avancerade bakgrunder, ofta blir det knappt nån bakgrund alls. Men det är ju jag det, som bara ritar serier som en liten hobby om kvällarna. Lise Myhre jobbar för f-n heltid med detta! Ändå är alla hennes seriestrippar såna som rimligen inte borde ta mer än nån timma, max, att färdigställa. Två personer, ena personen är Nemi eller Cyan som hon ju måste kunna rita i sömnen vid det här laget, andra personen en helt generisk människa utan några speciella drag, och sen ingen bakgrund. Ofta är Lise Myhre dessutom så enormt lat att hon inte ens orkar hitta på ytterligare en variant på nåt av sina tre standardteman, hon orkar helt enkelt inte hitta på nåt skämt öht, och då lägger hon bara in en bild på Nemi där det står "Glad Påsk", "God Jul", "Gott nytt år", "Glad Halloween", "Glad Valborg", "Glad annandag pingst" eller vad det nu råkar vara för helg som ligger närmast dagen då Lise Myhre råkade bli extra lat.

Jag vet att jag inte är den enda människan som har insett att Nemi suger. Jag har flera vänner som har gjort samma upptäckt. Men många verkar förblindas av det faktum att Nemi är vit i fejan och har svart eyeliner, och tror att det på nåt vis är en lite alternativ och annorlunda serie, och att man därför ska gilla den om man själv är alternativ och annorlunda. Det är lite kejsarens nya kläder över det hela - en massa människor som intalar sej att dom ser en kvalitet som i själva verket inte finns där.

6 kommentarer:

Nice sa...

I Disagree!!

Jag tycker Nemi är skitkul!! Inte därför att hon skulle vara alternativ och annorlunda, utan därför at jag tycker att hennes humor är så klockren!

Stefan sa...

Haha, nej du Sofia här är vi inte överens, tycker Nemi är en skitbra och rolig serie, kanske inte alltid förstås.. och precis som många andra serier har den en tendens att upprepa sig emellanåt, ändå, finns få serier jag kan ha så roligt med som Nemi:)

Hippothalamus sa...

Hej! Jag håller inte med! Jag har förvisso inte analyserat VARFÖR jag gillar nemi-serien, men får en stark lust att göra det efter att ha läst din bashning.
En analys av varför du inte gillar Nemi är däremot nära till hands: du stör dig på annorlunda, naïva intelligenta cyniker som Nemi, Lise och mig själv. Detta beror antagligen på att du själv är en slätstruken medelmåtta som tror på Gud.

Alexander sa...

Jag önskar att jag var lika SPECIELL som Hippothalamus.

Schibbye sa...

Jag kan se ytterligare ett tema i Nemi och det är de serier som har ett mer uttalat rättvisepatos. De är ofta inte roliga i den vanliga bemärkelsen, utan ibland uppgivna, ibland upprörda betraktelser av omvärlden. Jag menar att detta är en underliggande ton i många av stripparna. Därmed inte sagt att din analys är oriktig, bara att den inte tar upp alla dimensioner av serien. Men det var kanske inte heller din avsikt?
Vad gäller tecknarstilen tycker jag den har spänst, iallafall om man tittar på de senare årens produktion.

Anonym sa...

Hippothalamus: har du hört talas om Dunning-Krugereffekten?

Det faktum att du känner dig manad att beskriva dig själv som annorlunda, naiv (som för övrigt inte behöver två prickar på Svenska), intelligent och cyniker tyder på att ingen annan känner behov av att beskriva dig så. Det kanske finns en anledning till att ingen annan känner behov av att beskriva dig så? Som till exempel att självupptagen, pompös och oförmögen att känna igen en självmotsägelse när den biter dig i arslet är en bättre beskrivning?

"Naiv cyniker" ligger i klass med Nazi-Klezmer eller A-lagarnykterist. Att inte förstå det negerar "intelligent" och eftersom det är ett drag hos majoriteten att tendera att överskatta sina egna egenskaper så får vi nog ta bort annorlunda också. Då återstår: "Självförhärligande, efterbliven, dyngvanlig normaloptimist". Och för övrigt: "Din morsa".

Problemet med Nemi är ju just att hon är så jävla mainstream, men låtsas att det är hon som är annorlunda. Vilket är vad inlägget påpekar. Så vi kan även stryka "läsförståelse" ifall du till äventyrs hade tänkt lägga till det.

mvh
Jessica - Pretto är ett normaltillstånd. Att tro sig ovanlig för att man gillar Sisters "fast man hör till fel generation" är ungefär på nivå rökglasbord i vanlighet. Svennebananerna är i alla fall ärliga mot sig själva och sin smak. Att jag inte uppskattar den är inte deras problem. Inte ditt heller. Men det där behovet att vara speciell? Man växer ur det när man får insikt i hur variationsrik mänskligheten faktiskt är och hur vanlig man ändå är, oavsett hur hårt man jobbar på motsatsen. Om man inte har en personlighetsstörning förstås.