Läs det här inlägget av Julia Skott, ni som funderar på giftermål... Jag tycker hon beskriver en del av vår zeitgeist rätt bra där. Allting ska vara så härligt otvunget och personligt och speciellt, och detta leder i praktiken till att man får ännu tyngre krav på sej jämfört med vad man skulle ha haft i en kultur där man förväntas göra saker och ting på traditionellt sätt. (Gäller ju inte bara bröllop för den delen.)
Jag måste säga att det känns rätt skönt att ha sitt giftermål "avklarat" sen nio år tillbaks, att man gifte sej innan det blev så himla hysteriskt med bröllop.
Det här med att göra bröllopet personligt och speciellt... det blir det väl automatiskt. Om man kollar på mitt och Alexanders bröllop så var det ett väldigt traditionellt kyrkbröllop. Ändå speglar det förstås vår smak; att vi gifte oss i en medeltidskyrka med medeltidsliturgi och delvis medeltida psalmer också speglar ju nån fascination för gotik och gammal kristendom. Att han hade frack och jag klänning med släp speglar vad vi tycker är tjusigt när man ska klä upp sej till max, dom lite dova kalla färgerna är också sånt som vi gillar och som passar oss. Vi hade vegan-bröllopstårta och vegan-buffé. Vi bröllopsvalsade till Laibachs Jesus Christ Superstar, eftersom vi förlovade oss under en Laibach-konsert när dom körde den låten. Sen blev det musik som alla kan gilla på festen, men taget ur vår skivsamling, dvs mestadels synth-pop (om man inte har otroligt extrem musiksmak så har man förmodligen, precis som vi, segment i sin skivsamling som dom flesta kan uppskatta, så man slipper välja mellan sånt man själv gillar och sånt som tjocka släkten kan tänka sej lyssna på).
Poängen är alltså att även om man gifter sej traditionellt så kommer ju ens egen smak automatiskt fram i diverse detaljer. Och om ens bröllop blir ett underbart minne för livet eller inte hänger väl mer på om man hittade rätt person att gifta sej med, än om man har rätt vintage-klänning och crazy dekorationer och roliga muffins till alla gäster (för att ta exempel på sånt man, enligt Julias inlägg, tydligen ska ha på ett riktigt hipster-bröllop nu för tiden).
(Sen hoppas jag ni fattar att jag inte dissar vintage och crazy och muffins om man nu verkligen vill ha det...)
.jpg)
En pusselbit i taget…
23 timmar sedan
2 kommentarer:
Bra beskrivet o håller med, personligt blir det ju om man gör för varandra i första hand och vad man som par gillar. Vi gifte oss för 5 år sedan i maj och gjorde som vi ville - och toppenbra blev det! Det stuffades vilt till låtar vi mixat också från vår samling! Tur att man inte måste göra som alla andra och styla så himlans värst :-D
Ja vi blev riktigt glada att vi inte köpte första bästa tält, reavaror är ju inte heller alltid man har öppet köp på så ... ska bli kul att använda sen också förstås. Vovsen tokjagade in och ut ur tält och sovdel o så tokbusade de i sovdelen, utifrån sett såg det helkul ut :-D
Klart det är dina tre vovs som är de små (stora) underverken - vi har ju bara två så de var ju inte dem jag menade *fniss*
Håller med dig! Ens eget bröllop kommer alltid bli personligt oavsett hur mycket pengar/tid/detaljer man lägger ner på det.
Jag blir påmind om mitt egna bröllop där, det var inte många tusen kr vi lade ner på allt. Vi är såna som inte orkar hålla på och trixa och organisera...vi tog kyrkan min man jobbade i och vi hade ingen fest, mer en middag. Men det blev personligt ändå. Vi tog på oss det vi tyckte var snyggt, jag hade en svart gothisk klänning. Hans bror spelade orgel och ingångsmarchen var Star Wars Theme. Det var en mysig dag det =)
Skicka en kommentar