tisdag 31 augusti 2010

Lena Andersson och barnafödar-normen

Lena Andersson är anti barn Det är ju en ganska spretig krönika, där många olika argument kläms in. Men en grej som hon påpekar, och som är väldigt viktig, är det här med miljöaspekten.
"Även Sverige är en del av klimatkatastrofen. Att tala om glödlampor och plastlock men aldrig om antalet människor är absurt. Naturresurserna räcker inte"
Så är det ju. Varje ny människa sliter på planeten, iaf om människan lever i västvärlden. Även en med våra mått mätt väldigt miljövänlig svensk konsumerar, konsumerar och konsumerar av jordens resurser. Att minska på antalet människor skulle göra större skillnad för planeten än all sopsortering i världen. Det betyder förstås inte att man ska återuppliva gamla tiders tvångssteriliseringar eller Kinas ettbarns-politik - det kanske räcker med att låta folk välja helt själva om dom ska ha barn eller inte.
Så är det ju inte idag. Åtminstone om man är kvinna så blir man tjatad på att skaffa barn, man kommer att ångra sej sen annars... I perioder har det dessutom varit massa skriverier i tidningarna om att kvinnor borde skaffa barn tidigare, för risken att bli ofrivilligt barnlös ökar om man väntar tills man är trettioplussare (att den risken fortfarande är rätt liten om man väntar tills man är typ trettiofem var det ingen som nämnde, det tjatades bara nåt enormt om att risken ökade med åren). Och om alla som faktiskt vill ha barn skaffar barnen när dom är tjugofem eller trettiofem gör också skillnad för jordens befolkning - ju tidigare folk skaffar barn, ju tätare det är mellan generationerna, desto fler människor på jorden, eftersom fler människor kommer att leva samtidigt. Från politiskt håll så ses det självklart som ett problem om barnafödandet minskar, och man tar till olika åtgärder för att få det att öka. (Jag tycker mej minnas en Göran Persson som stod med bebis i famnen och uppmanade alla att föda fler barn... var det en mardröm eller hände det verkligen?).
Låt alla välja själva utan press, så minskar säkert befolkningen lite lagom sådär.

Men då kommer problemet med vilka som ska försörja dom gamla. Ja inte vet jag. Kanske måste man i framtiden ha det som i Bruce Sterlings sci-fi-roman "holy fire" - hela idén med pension är avskaffad, samhället domineras av gamlingar som jobbar tills dom stupar. 90 år och gå till jobbet fem dagar i veckan, jajamen!
Nä jag vet, det låter ju inte alls kul. Fast nåt alternativ måste man ju hitta på. Som "Johan" så insiktsfullt påpekade i Julia Skotts kommentatorsfält - dagens politik på barnafödar-området har exakt samma struktur som ett pyramidspel. Idén är att man konstant fyller på med fler och fler människor underifrån, för att försörja toppen. Man ser till att ha 100 unga som jobbar, och som kan försörja 50 pensionärer. Men när dessa 100 själva blir pensionärer, behövs 200 unga för att försörja dom. Och så vidare. Problemet med pyramidspel är ju att dom inte kan växa och växa i all evighet. Förr eller senare rasar hela strukturen.
Jobbigt läge.

4 kommentarer:

Elin sa...

Mycket som stämmer, fast det finns ju en nackdel med att vänta till 35 med att börja OM man vill ha barn och det är att om det inte går på en gång så får man kortare tid på sig att försöka fixa det.

Dvärghundspossen sa...

Jo det är sant, det finns ju en nackdel (men fördelar också - bättre ekonomi t ex), problemet är att det överdrivs så himla mycket. När tidningarna skrev som mest om "åh vad hemskt, tjejer väntar länge med att skaffa barn!" så kunde man få intrycket att typ varannan eller var tredje trettiofemåring som försökte föröka sej upptäckte att hon var steril.

Elin sa...

Steril och steril, men det är väl rätt många som upptäcker att det inte går precis på första försöket. Det är nog inte helt ovanligt. Och eftersom man inte vet kan det ju vara dumt att vänta så länge OM man vill ha barn. Men jag betonar OM, om man inte vill det så är förstås det fine också.

NiceM sa...

Jag tycker det är tragiskt att det ses som att barnlös = värdelös. Framför allt om det är frivilligt. Jag har iofs barn, men jag borde inte ha skaffat barn. Jag är ingen barn-människa. Jag tycker valfriheten borde vara mer självklar, man kan väl bidra till samhället på många andra sätt än att skaffa barn!