söndag 1 augusti 2010

Kokyo plus Inception

Igår var vi först på restaurang Kokyo. Det har typ blivit vårt stamställe om vi ska äta ute. Dom har mycket veganmat att välja på, det är tillräckligt billigt för att man ska kunna äta trerätters där om man har tid, och jättegott.

Sen filmen Inception. Alexander brukade hata Leonardo di Caprio, men jag lyckades ändå övertala honom att se denna film. Han sa i efterhand att det var lugnt med Leo-biten, eftersom a) Leo inte är inblandad i nån romans i filmen - eller jo, han saknar sin döda fru, men blir alltså inte ihop med nån, och b) Leo har fått rynkor, så han ser inte ut som en jättebebis längre.

Om filmen tycker jag såhär: Inget enormt mästerverk, och man kan mycket väl fatta allt som händer vid en genomtittning (det har påståtts annars att den skulle vara så himla komplicerad och kräva att man såg den flera gånger... men det var väl nån korkad och/eller full person som kom fram till detta). Men absolut en bra film som var värd biljettpriset. Filmen vilar på premissen att man kan drömma gemensamma drömmar genom att... tja... ta nåt lätt sömnmedel och sätta nån sorts slangar emellan sej. Hur det går till förklaras aldrig, och lika bra det egentligen. Varför ska man alltid trycka in technobabbel och pseudovetenskap i filmer som bygger på nån orealistisk sci-fi-premiss? Leos rollfigur Dom Cobb (som DN skrev, en man med ett mycket fånigt namn) är expert på att mot betalning drömma ihop sej med folk och sen sno exempelvis företagshemligheter ur deras undermedvetna. Av anledningar som senare framgår kan han inte åka till USA och träffa sina barn längre. Men en enormt inflytelserik pamp lovar att fixa detta åt honom, om han bara gör ett sista jobb (klassiskt). Men denna gång handlar det om att placera in en idé i en killes undermedvetna.
Som sagt, en himla underhållande film som inte kändes ett dugg lång trots att den egentligen är 2,5 timmar, och som jag glatt kan rekommendera för folk som ska gå på bio.

En liten oj-vad-jag-är-gammal-chock dock: Jag tänkte att Ellen Page är väl alldeles för ung för sin roll (superbegåvad universitets-student), hon är ju värsta barnet, borde fortfarande vara kvar på gymnasiet eller motsvarande. Men nä, hon har faktiskt 23 år! Man bara tycker att hon ser ut som värsta barnet för att man själv är så j-a gammal. Sorgligt men sant.

1 kommentar:

|| mannen som kan prata om hundar || sa...

Jag har inte sett den filmen, men vi kanske gör det någon gång :)

Sv: Normalt sett är samtliga blommor nertrampade av hundarna, men vissa tycks hänga kvar :P