Spår idag...

Gjorde ett spår på sådär hundra meter i skogen och över stock och sten för lilla Bisse Bus. Hade några mathögar och några pinnar i spåret. Bissen bestämde sej för att bara ta maten, men körde sen koncentrerat... som slut hade jag lagt flera pinnar i en hög, och tog sen ett litet tag i linan som påminnelse, och då apporterade han glatt ena pinnen efter den andra.
Han tycker det är så otroligt roligt att spåra, och nu när man öht inte behöver ha tävlings-kraven i huvudet blir det liksom bara avslappnat och spännande, men ingen stress och frustration alls. Helt klart rätt beslut att sluta tävla med honom... dessutom höll militären på och övade idag, men det var som att han öht inte hörde vapnen. Iofs lät det som kulsprutor, som alltid varit det minst otäcka för honom, men känns ändå som om skott-räddheten håller på att minska, sen vi ändrade taktik från "försiktig tillvänjning" till "undvika så mycket som möjligt". Man får vara lite flexibel och anpassa sej efter individen... inte bara gå på hur man "har hört" att man ska göra med rädda hundar.

Pietro fick ett spår över stenar och mossa, men ingen jord. Kanske femtio meter, med gem som apporter. Det var på en punkt då det tydligen var jättesvårt, och han gick runt i cirklar och "X" ett tag innan han kunde fortsätta. Sen var det en vinkel där han tog själva vinkeln nemas problemas, men strax därefter så gick spåret mellan två stenar. Och det var svårt. Han höll på väldigt länge uppe på stenarna, tittade på mej och bad om hjälp, men jag gjorde inget, och till slut lyckades han hitta rätt själv.

Logan fick leta reda på leksaker som jag kastat in i skogen, dvs ingen markvittring alls. Ffa en plast-igelkott som ramlat ner i ett hål under några stenar blev en utmaning, men entusiasmen var total! :-D