Ytterligare en liten rapport från gårdagens klubbkväll: Jag blev presenterad för en man M som Alexander känner sen tidigare, men som jag inte har träffat förut. Alexander sa "det här är min fru", och M vände sej till mej och sa "beklagar sorgen". Jag trodde först att det skulle vara ett skämt, att det var tragiskt att vara gift med Alexander... men det framgick snabbt att han syftade på vår lilla kanin Cissis bortgång, som Alexander visst berättat om för honom. M hade också kanin.
Det är kul när man träffar på personer som faktiskt ser kaniner som familjemedlemmar. Det är rätt vanligt att folk ser sina hundar eller katter på det sättet, men tyvärr alltför vanligt att kaniner, marsvin osv mest betraktas som nån sorts leksaker åt barnen, eller förbrukningsvaror... Man får väl hoppas att det förändras med tiden, och att fler och fler börjar se dom som dom individer dom är.
.jpg)
2 kommentarer:
Javisst är kaniner familjemedlemmar.
Nu har jag ju ingen själv, men skulle gärna ha en.
Såklart de är familjemedlemmar, alla med känslor någonstans i kroppen känner nog så!
Själv kommer jag alltid att minnas mitt marsvin som jag hade fram till jag va sisådär 15, han dog på vårt land o jag kommer ihåg exakta platsen där han är begravd.
Härligt med egenodlat, smakar alltid bäst ... ska sätta igång med sånt jag med nu när jag vet hur jag vill ha runt huset.
Skicka en kommentar