Jag tror mina hundar helt enkelt var ganska härdade angående löptikar när vi bodde i Skarpnäck. Det var ju så otroligt hundtätt, året om var det löp i närheten. Det var bara om det var
extra många tikar nån period som löpte samtidigt som det liksom steg dom åt huvudet - då kunde man få ta korta koppel och sen marschera i rask takt från huset, och hålla den farten och kopplen så korta tills man kom ut i skogen, annars körde dom fast på att lukta. Men en eller ett par stycken löptikar i kvaretet hörde liksom till vardagen.
Nu har dom väl tappat den där "härdningen" efter drygt ett år ute i bushen. Jag misstänker att en av afghanerna på afghan-kenneln härintill löper -
nån tik i trakten är det iaf. Och när hundarna ska gå ut på promenad så står dom och stampar, studsar och ylar. Pinsamma typer!
2 kommentarer:
Jo, men det är för att jag rider galoppintervaller med honom;)
haha ja så kan det vara.
sv: jag mår verkligen piss av allt som drabbar mina barn
Skicka en kommentar