fredag 26 november 2010

Jag är fortfarande helt fascinerad...

...över Marys spårförmåga. Idag slog jag till med ett spår som var över hundra meter, svängde lite hit och dit och bitvis gick upp över klippkanter så hon fick klättra. Jag har fortfarande inte lagt några grejer att plocka upp i spåret, för jag tänkte att apporterandet (och då menar jag ett "lugnt" lydnadsmässigt apporterande, inte när hon springer till mej med leksaker som en del i vild kamplek) ska sitta som en smäck innan jag försöker kombinera detta med att spåra... tror bara det blir trassel annars, att man försöker lära in flera grejer samtidigt och så blir det varken hackat eller malet. Så hur som helst, fortfarande bara lite mat i spåret. Idag var det först bara spår i dryga hundra meter, sen en liten plastbytta med torrfoder, slut.
Jag funderade på om hon skulle använda ögonen och kolla på mina fotspår, som ju syntes klart och tydligt i snön. Men icke. Hon använde enbart näsan, verkade inte alls lägga märke till att det fanns synliga spår också. Ibland tappade hon spåret, fick gå runt och vädra tills hon hittade det igen, ibland hade hon svårt att hålla reda på vart kärnan var och slog lovar runt den... såg nästan lite komiskt ut med detta kämpande eftersom det faktiskt fanns tydliga fotspår precis där spåret gick. Matbyttan höll hon dock på att bara springa förbi, jag fick hejda henne med rösten. Sen fick hon sitta och äta lite, och sen gick vi vidare åt ett annat håll.

Dom vuxna hundarna fick gå en hyfsad promenad idag, 4,5 km ungefär. På vägen stannade jag till och band dom vid en påle, och sen gjorde jag lite lydnadsövningar med Logan och Bisse (Pietro har inte lust på sånt när det är kallt, så jag struntade i att försöka med honom). Lite fotgående med extern-belöning i form av lite torrfoder på backen, lite framförgående, nos-target, apportering. Skitkul tyckte Logan och Bisse! Det gäller att inte tappa tränandet med dvärghundarna, bara för att jag har en schäfer nu... dom tycker ju det är så roligt att träna med matte, blir synd om dom ifall det glöms bort. (Just spår däremot är det inte riktigt läge för när det är såhär tjock snö.)

2 kommentarer:

Ninja sa...

Ja, du har många hundar att hålla igång :)
Svar: Ja, man får steg när man rider....att skritta är ungefär som att promenera. Trav och galopp är jobbigare även för ryttaren

|| mannen som kan prata om hundar || sa...

Härligt att det går bra med spårandet :)

Sv: Ja, dessvärre finns det saker som pekar mot en fullvuxen person i detta fall :/